Vi måste fortsätta slåss för kvinnors makt över sin kropp!

Flera domar som handlat om sexualbrott har rivit upp känslor. Debatten går varm. Och det med all rätt. Vilken lagstiftning har vi egentligen? Och vad är det för attityder som vägleder domstolarnas tolkning?  I ljustet av det har förslaget om en sk. samtyckeslag förts fram. Läs gärna tidigare inlägg i sakfrågan här. 

Det finns paralleller mellan debatten om förbud mot barnaga och dagens debatt om kravet att införa en samtyckesbestämmelse i sexualbrottslagstiftningen. Framförallt finns det en gemensam nämnare i och med att det handlar om att slå fast individers rätt till och makt över sin egen kropp. 

Det har gått 35 år sedan den folkpartistiska minoritetsregeringen, den 16 november 1978, presenterade ett förslag om förbud mot barnaga, på riksdagens bord. En av de viktigaste reformerna för att stärka barns rättigheter. Läs hela lagförslaget här. I ett historiskt perspektiv är det bara under denna korta tid som barn juridiskt sett varit skyddade från aga. Tidigare har tvärtom föräldrars och i synnerhet fäders rätt att utöva våld inom familjen varit uppbackad av lagstiftningen. Historik finns här. 

Att stärka barns och kvinnors rättigheter får inte hindras av en konservatism bland vissa jurister. På 1970-talet blev det tydligt att det fanns sådana krafter och jag tycker mig se liknande tendenser idag. "Det vore olyckligt för de rättsvårdande myndigheterna om den föreslagna lagstiftningen skulle leda till en alltför utökad frekvens av anmälningar som inte leder till fullbordad lagföring", skrev riksåklagaren när förslaget om förbud mot aga var ut på remiss på 70-talet. (Läs mer i klippen nedan om hur RÅ såg på barnaga!). 

Dock var de flesta andra myndigheter och organisationer positiva till förslaget och jag är väldigt stolt över att den liberala minoritetsregeringen lade fram förslaget på riksdagens bord och att riksdagen biföll.

Ännu mer stolt skulle jag idag vara om Folkpartiets landsmöte om några veckor fattade beslut om att vi ska genomföra en övergripande reform av sexualbrottslagstiftningen. Vi behöver lag med tydliga förarbeten som lyser likt ledstjärnor för de domare och åklagare som lever i en mörk, förlegad och förvanskad föreställningsvärld om kvinnors sexualitet. 

Liberaler har varit pådrivande för att stärka lagstiftningen mot våld mot kvinnor, liksom jämställdhetspolitiken. Socialdemokrater har varit förvånansvärt passiva, konservativa ointresserade.  Folkpartiet måste fortsätta förändra och utveckla samhället. Liberalismen är ju i grunden en frihetsrörelse, eller hur?

Här kan du läsa vad RÅ skrev: 

Putins motvilja mot choklad

Rysslands president Vladimir Putin har inte mycket till övers för homosexualitet som bekant. Han har inte heller några varma känslor för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat. Men i somras framkom det ytterligare ett osympatiskt drag hos Putin, nämligen att han ogillar choklad, i alla fall om den kommer från Ukraina.

Ryssland har infört ett importförbud mot choklad från det ukrainska företaget Roshen. Förbudet motiveras med att chokladen är "inte möter kvalitets och säkerhetskrav". Det är rent nonsens, istället ligger ryska maktambitioner bakom och det har faktiskt betydelse för Sverige också.

Ägaren till Roshen är Petro Poroschenko, ukrainsk oligark och nära allierad med landets president Janukovich. Janukovich står i detta nu och väger mellan öst och väst i vad som kan vara ett historiskt vägskäl. Ska han välja väst och skriva på ett omfattande samarbets- och handelsavtal med EU i Vilnius om en månad? Och kanske i och med detta börja en långsiktig resa mot EU-medlemskap? Eller ska han falla för trycket från den stora grannen i öst som hellre vill tvinga in Ukraina in en tullunion med gamla sovjetstater? Ryssland försöker med morot och piska få Ukraina att vända EU ryggen innan det är för sent. Att straffa den västvänlige chokladoligarken Poroschenko är en del av strategin.

Ett demokratiskt och marknadsekonomiskt Ukraina med tydlig fokus på EU är ett svenskt intresse. Rysslands "handelspolitiska våld", som även utövas mot andra gamla sovjetstater, ska inte löna sig. Vi måste stödja Ukrainas vägval och motverka ryska imperialistfasoner. Det finns gott om plats i EU för länder som vill utvecklas till demokratiskt. Genom handel fördjupas goda relationer. Det ska vi stödja. Och ju fler länder som finns i den demokratiska familjen desto bättre möjligheter får vi att ta oss an andra stora utmaningar som ekonomisk utveckling, arbetslöshet klimathot. Och säkert är det så att chokladen inte är så hälsovådlig ryssarna påstår. Den kanske till och med är god  och går att sälja i Sverige istället? 

Är ukrainsk choklad lika god som belgisk?

Kommentar till kommentarerna

Tack för alla kommentarer och vänliga ord som jag fått efter min debattartikel i Norrtelje tidning förra veckan. För att få igång en debatt skrev jag bland annat att vi ska sluta "tjata om Stockholm" när vi talar om förutsättningarna för Norrtälje kommun att utvecklas.

I kommentarerna på NT:s sida skrev några att vi klarar oss utan Stockholm. Det håller jag inte med om. Vi lever i en globaliserad värld där alla är beroende av varandra. Ekonomin och miljön är gränslös. 

Faktum är att utvecklingen i Stockholm är helt avgörande för både vårt län och faktiskt hela landet i övrigt. För Norrtäljes del handlar det om att vi är beroende av Stockholms arbetsmarknad. Utan alla fritidsboende och deltidsboende skulle kommunen vara betydligt fattigare (och tristare). Vi skulle inte klara av att finansiera varken infrastruktur eller sjukvård på egen hand. 

Stockholm växer så det knakar och skolsalarna är nära att spricka av alla sexåringar som ska få plats. År 2014 kommer befolkningen att uppgå till 900 000. Då har den ökat med 100 000 invånare på bara sex år.

I Norrtälje kommun ökade befolkningen förra året med 462 personer. Året innan med 276. I Norrtälje är det fler som dör än som föds. Det är marginellt fler som flyttar till kommunen än från kommunen. Mot bakgrund av det stora trycket på regionen när det gäller bostäder, skola, förskola m.m. så borde Norrtälje växa betydligt mer varje år. Fler borde helt enkelt hitta hit! Skolorna borde inte sakna elever. Allt detta borde bekymra Norrtäljes politiker oerhört mycket. Här finns statistiken.

Det kommer alltid att finnas kommuner som ligger närmare Stockholm än vad Norrtälje gör. Täby, Nacka, Lidingö.... som dessutom har bättre skolor och lägre skatt. Att utmana alla andra kommuner är en stor utmaning att ta sig an. Jag tror att Norrtälje har en enorm potential och kan stå sig väl i konkurrensen. Om vi bara vill. Vi behöver tänka om och tänka nytt. För mig är det självklart att kvalitet ska vara ledordet för kommunen som ligger "längst bort". Men egentligen vill jag helst sluta tala avstånd. I det digitala samhället bestämmer vi själva vad som nära och vad som är fjärran. Med några knapptryckningar har jag ju daglig kontakt med vänner över hela världen oavsett om jag sitter i köket i Roslagen eller på ett café i Paris. Det viktiga är att bredbandet funkar. Men det blir tema för en annan artikel.

Sluta tjata om Stockholm, se till att få ordning på skolan istället! Fundamentalt viktigare för Norrtälje än moderata visioner om skattesänkningar och köpcentrum

Som delvis boende i Norrtälje kommun följer jag utvecklingen där. Precis som många andra som vuxit upp i Roslagen funderar jag om det är dags att återvända. Jag älskar verkligen många saker med Roslagen. Men det här med skolan gör mig djupt tveksam. Därför har jag skrivit en artikel i Norrtelje tidning idag.

Mina första sex år i skolan gick jag i en byskola utanför Norrtälje och hade turen att ha utbildade, kvalificerade och passionerade lärare  - uppskattade lärare som stannade kvar och som lärde generationer att läsa, skriva och räkna. Jag är den sista som brukar säga att det vara bättre förr. Det mesta i samhället har gått åt rätt håll under de senaste 40 åren, men när det gäller skolan i Norrtälje kommun så är läget allvarligt och fortsätter att vara så, år efter år. Förutom att det drabbar barn och ungdomar, så är det ett allvarligt problem även för kommunens utveckling. Läste att kommunledningen har anlitat varumärkeskonsulter för att förbättra imagen. Det känns som ganska tveksamt satsade pengar. Det är bara genom hårt arbete och bättre resultat inom bland annat skolan som kommunens varumärke kan stärkas, på riktigt. Lägg krutet där istället. Läs min artikel här.

Kul att artikeln fått så många positiva kommentarer av läsarna! Tack för det!

Rösterna räknade!

Tack för alla röster i provvalet. Läs resultatet här. Jag kom på 12:e plats av 91. Av de 12 första placeringarna är vi bara två som inte är statsråd, riksdagsledamöter eller partianställda. Därför är jag otroligt glad för denna fina placering. Dock trist att valdeltagandet var lågt. 

Tack också till alla er som hört av er redan ikväll och vill jobba i min kampanj. Inspirerad! 

Vi börjar nu! Vill du också vara med - skicka ett mejl karin.karlsbro@folkpartiet.se.